Vad är stolpverk

Stolpverk fungerar som en samlingsterm för olika typer av träkonstruktioner som är byggde efter samma konstruktionsprincip.

Termen stolpverk inkluderar alla konstruktioner där den bärande stommen består av fyrkantigt, blockat eller runt timmer av dimensioner 4 x 4 tum eller större, och där de inre och yttre belastningarna förs över till grunden via en samverkan mellan stående, liggande och snedställt timmer. (Hjort Lassen, 2014:14)

TABELL: från svenska akademins ordbok.

 

 

Stolpverk kan jämföras med den engelsk-språkiga övergripande termen, Timber Framing, men i Skandinavien finns det tradition för att också använda mindre dimensioner än det är vanligt i timber-framed konstruktioner, där det ofta handlar om 7-8 tums timmer.

Stolpverk kan användas om en historisk konstruktion, men det kan också vara en helt modern byggnad. Det kan handla om både bostadshus, lador, carport, växthus, och det kan vara allt från stora komplexa tak- eller tornkonstruktioner till små halvtak.

Andra vanliga benämningar i Skandinavien är ramverkstimring, korsverk, tømmerrammer, stavverk, reisverk, bindingsværk. Det finns dock många historiska termer för specifika typer av stolpverkskonstruktioner, och det är här att termen stolpverk också fungerar som inkluderande för dessa typer av konstruktioner.

Dansk bindingsværkslade, Østrupgård, Fyn.

Svensk skiftesverksloge, Maglö, Skåne.

Svensk stolpverkslada, Kållandsö, Västra Götaland.

Norsk stavkyrka, Lom.

 

 

 

 

 

 

 

 

Olika typer av stolpverk

Det finns många olika typer av stolpverk, och på grund av alla de regionala variationerna är det svårt att göra en typologisk översikt. Här visas dock en en schematisk översikt över hur de olika typerna av stolpverk kan ta sig ut.

Detta är den vanliga typen av korsvirke eller bindingsværk, som ofta har fyllnad av tegel eller lerklining, där timret har jämna storlekar och strävorna ofta var böjda. Här visas den med en stickbjälke med genomgående och kilad tapp. På tyska kallas det fachwerk och på engelska half-timbering eller black and white.

 

Denna typ kallas på engelska för cruck frame (det finns inte något tillsvarande skandinaviskt ord) där det är de inre böjda timmer som är crucks, och där det ofta är större dimensioner på de primärt bärande stolparna och bjälkarna.

 

Den franska typen maison de colombage som också finns i det sydliga England har mycket täta stolpar som har mindre dimension än den bärande ramen. Intressant här är också att syllen är tappat in i stolparna och att takkonstruktionen är byggd med en centralt placerad kung-stolpe och åsar.

 

Här visas ett sperreverk eller stavlinehus som är en norsk typ av stolpverk, med den typiska sperrebocken med åsar och de korta puter, och där stolparna ofta har mycket korta och o-dymlade tappar på 5/4 tum och där konstruktionen sen skall hållas ihop av panel- och takbrädor.

 

Detta är ett norsk grindverk, där det inte används tappar och tapphål, men i huvudsak bladade träförbindningar, och där stolparna kan lutas inåt i en eller två riktningar. Ett grindverk har ingen syll, men de stora och ibland runda eller 8-formiga stolpar (stavar) står fritt inne i byggnaden där väggen placeras längra ut.

 

Här är en skiftesverkskonstruktion, eller bulhus eller sleppvegg, där de liggande, meddragna och dymlade väggplanken (skiften/bålarna) fungerar med skivverkan i stället för strävor.

 

Ett stavverk har stående plank mellan stolparna som oftast är runda och gafflade eller halsade i syll och remstycke. Termen stavverk kan vara lite förvirrande eftersom termen stav används i stället för stolpe på flera ställen i Norge.

 

Här visas en korsvirkeskonstruktion som är byggd med en mesula, som stolpen som går från syll till nock kallas, och denna variant finns också i skiftesverkskonstruktioner.

 

Här ses den amerikanska typen av post-and-beam konstruktionen som har stora dimensioner i och bara mindre 45 graders snedsträvor. Denna typ har ofta utbytbara delar och träförbindningarna är gjorda med ansats, housing.

 

I stora stenhus måste de invändiga konstruktioner som till exempel dragerværk räknas med. Dessa är ofta fristående med strävor och bjälkar i två riktningar.

 

Även jernålderskonstruktionerna med jordgrävda stolpar som egentligen inte har trä-i-trä förbindningar, bör också räknas med som en stolpverkskonstruktion, och det kan jämföras med hur man i Asien än i dag bygger häftiga konstruktioner i bambu.

 

Tabell: olika benämningar för stolpverkskonstruktioner i Skandinavien och Nordvästeuropa.

 

 

Träförbindningar

När man skall se på hur stolpverkskonstruktionens delar samverkar, och det är denna samverkan som vi kan prata om träförbindningar eller tømmersamlinger.

Den finns en stor mängd av olika typer av träförbindningar, som kan grupperas på flera sätt. Ett sätt är att prata om: längdförbindningar, tvärförbindningar, hörnförbindningar och korsförbindningar.

Längdförbindning.

Tvärförbindning.

Härnförbindning.

Korsförbindning.

 

 

 

 

 

 

Dessa kan vara bladade, kammade, tappade och snedställda, och till exempel här i grindverket är beten halsat ned i stolpen som är hakat in i remmen, och där snedsträvorna är bladade på i olika nivåer.

En typisk grindverksdetalj.

 

Stolpverk genom tiderna

Stolpverkskonstruktioner har använts över hela världen. Trä är ett lätt material och i statiska konstruktioner verkar det i både tryck och drag, och olika former för stolpverk har utvecklats för att överbrygga stora spännvidder till exempel i tempel, kyrkor och broar.

Stort sett alla takkonstruktioner från före 1850 är byggde i stolpverksteknik och dessa kan vara mer eller mindre komplexa strukturer, och det är ofta begränsningen från takkonstruktionen som har avgjort hur bred en katedral har kunnat göras. I några av de äldsta kyrkorna i Skandinavien finns den ursprungliga takkonstruktionen kvar, och denna är alltid byggd i stolpverk trots att väggarna är murade.

Gökhem kyrka.

 

Stolpverk idag

Samtidigt finns det stort potential för att bygga stolpverkskonstruktioner också idag, där man kan använda historiska förebilder eller gestalta helt nya konstruktionstyper. Mer om dette kommer att beskrivas under rubriken varför bygga i stolpverk.